Snart är ännu ett år gånget, inte fullt lika illa som året dessförinnan, det året är färdiggråtet och glömt för längesen! Detta år löste sig på många sätt, dessutom så kunde jag ju ställa fram mat på bordet varje dag. Året innan fanns det dagar då jag inte hade mat för dagen. I år har jag haft jobb, varje dag har jag kunnat fylla med arbete. Året innan fanns det inget arbete under perioder. Till och med sökte hos en nära släkting som inte ville hjälpa mig. Pandemin slog hårt 2020, inte fullt så hårt 2021. Räddningen kom med hjälp av en god vän som stöttade mig med mormor Signes skafferi! Succé är helt fel ord men jag fick något att göra, jag fick bidra med att få ihop till det mest nödvändiga för dagen och jag fick tillbaka lite av min självkänsla. Den känslan rann ur mig som en trasig hink under 2020.
Med en stark fasad om glädje och svag insida startade 2021, utan jobb, utan pengar men en idé vaknafe inom mig. Överlevnad, jävlar anamma och mycket hjälp så kom Mormor Signes skafferi till. Det var ett slit, en stress men också väldigt roligt. Att möta så många människor som ville hjälpa mig i ett utsatt läge var så underbart att se. De flesta förstod vad och varför jag gjorde detta, några få prutade på priser eller bad om extra mycket i lådorna för avhämtning utan att erbjuda mig ersättning. De är förlåtna nu men jag minns er! En dag ska jag på något vis ge tillbaka till alla er som hjälpte mig att få någon som helst inkomst under de första 5 månaderna 2021. Samtidigt som jag vill hjälpa andra utsatta på något vis i framtiden. Tillsammans är ju saker enklare.
Det är i riktig nöd som vänner finns, ni fanns verkligen där i helvetesåret 2021.
Men sen tog det en ordentlig vändning, Rönnerdahls startade upp i Motala, ett nytt koncept med helylle svenskt på menyn. Ingen bearnaisesås, inte vitlöksbröd utan Biff Rydberg, Lindström, Skomakarlåda, isterband och sånt som är svenska klassiker inom gastronomin. Dagar fylldes av massor av jobb, det ökade hela tiden av gäster. Så härligt att få vara tillbaka i mitt gamla kök i hamnen och att vara i en restaurang som hade en utvecklad plan för framtiden. Där blodpudding lagades från grunden, där kvalitet spelade stor roll. Det skulle smaka som förr var det bestämt. Det var ju som mormor Signes skafferi, en fortsättning fast i högre tempo, mer gäster och hårt jobb. Det var inte svårt att må bra i denna miljö.
Mat som lagas med kärlek blir alltid bra. När hjärtat finns med i grytor och engagemang på tallriken så njuter jag. Njuter av att laga mat, äta mat, njuter tillsammans med hela personalen att finnas i ett kök just då när tid och rum stannar. Inget kan störa mig i det ögonblicket.
Nu är det en dag kvar till ett nytt år, med stor tillförsikt ser jag fram emot 2022! Ett år som startar med restriktioner men med gemensamma krafter så kommer vi lösa det! Det kommer att bli så bra detta! Får fundera på nyårslöften ett tag till men något blir det som inte ska brytas. Något som kan hjälpa andra så som jag blev hjälpt! Jag önskar er alla en riktigt trevlig avslutning av detta år och ett riktigt gott nytt år!