Har ni ätit PASTA PUTTANESCA någon gång och funderat över dess namn och historia?

Det som det italienska köket oftast kännetecknar är ju enkelheten men också det fantastiska kulinariska gastronomin. Dessutom så lär det vara så att någon fransk kung tog två kockar från det italienska hovet på 1600-talet till sitt eget hov. Av dem utvecklades sedan den franska gastronomin och dess finesser.
Men i Italien och dess olika regioner och olika råvaror så var det enkelhet som gällde, riktig husmanskost. En hare åkte ner i en gryta med timjan, lök, lagerblad och rödvin med lite bönor och vips så var det en måltid att minnas.
Hur Pasta PUTTANESCA kom till finns det olika historier kring. En var att någon arkitekt/restauratör slänger ihop något en sen kväll till sina polare. Detta var på 50-talet i Neapel, långt innan #Metoo kom på tal. De lär ha ropat -"Ta in putta" varpå arkitekten lagade en pastarätt. Han tog sardeller som frästes i olivolja, tunt skivad vitlök som fick en vacker färg med sardeller. Svarta oliver som grovhackades och kapris som fick gå med i pannan för att sedan ta en burk med små tomater som krossades lite och kokades till sås. Kokade spagetti efter konstens alla regler som sedan vändes ner i pannan med sardellsåsen. Hackad persilja och basilika vändes ner på slutet och serverades med ett berg av parmesan. På 60-talet serverades sedan denna rätt på arkitektens restaurang.
Sant eller inte, vissa menar på denna enkla men himmelska rätt är betydligt äldre än så. Putta lär betyda hora, så pasta på horansvis, det var innan #Metoo som sagt. Nu kan vi ju översätta den till den "arbetande kvinnansvis" eftersom det låter bättre men också en snabb rätt efter ett arbetspass.
Jag lät Google översätta åt mig och fick detta, mycket bättre än dess ursprungliga betydelse.

När man nu mera läser om denna mycket goda rätt så står det att den är fylld av Umami, det man kan säga är att den var omtyckt för dess smak långt innan umami hittades på.
Det är detta jag verkligen älskar med italiensk mat, enkelheten men italienare är minst lika stolta över sin matkultur som fransmännen. Har vid några tillfällen jobbat med flera italienska kockar från olika regioner i samma kök. Alla har de det rätta receptet och alla andra har fel, maträttens ursprung kommer dessutom alltid från respektive kocks region. Högt i tak, det är de stunderna som skapar magi. Man hör aldrig svenska kockar träta om från vilket län kåldolmar kommer ifrån! Nej, just det, de kommer ju från Turkiet! Testa nu ett härligt Pasta PUTTANESCA, fisksmaken finns inte, bara en tydlig sälta och syra, det som kallas umami, glöm inte bort att ha färskriven parmesan över. Kan man få för mycket parmesan på sin pasta?