Pepparrotskött, långkokt högrev med en massa rotfrukter som får släppa smak tillsammans med lagerblad, vitpeppar och lök. Detta får sjuda ett par timmar. Rivet äpple, citronsaft som får koka in med buljongen och sedan späds med grädde, lite socker och en massa pepparrot som bildar såsen. Köttet får åka tillbaka i veloutesåsen och kokas färdigt för att sedan smakas av, vips så är det färdigt! Detta tog bara 4 timmar, vem sa att det tar lång tid att koka pepparrotskött?! Lite kokt potatis till detta som sedan gaffelmosas på tallriken och låter såsen i rikliga mängder skapa en krämig potatis! Det är kärlek till husmanskost, kärlek till mormor och farmor och andra gamla damer som kunde och hade tiden att göra långkok.
Tänk att för 70-80 år sedan kunde man gå in på ett stadshotell och beställa in sill, ost och smör till förrätt, en liten klar och en kall pilsner till det. Sedan en tallrik med kanske just pepparrotskött som huvudrätt och säkerligen 2 kalla pilsner till detta! En vacker tallrik med långkok och potatis i en silverskål på sidan om. En kaffe och avec samt en cigarr som avslut. Kanske även en liten grogg på det, eau de vie i glaset med en flaska trocadero till det. Jag kan sakna en tid jag aldrig varit med om känner jag, men varje gång jag går laga långkok brukar jag tänka hur det kunde ha varit förr.
Hedebyborna känns som hur det kunde ha varit, ni som minns det! "Fjärsman ska sjunga!" Ja ibland blev det nog en knapp för mycket.
Men Kålpudding, Köttfärslimpa och köttbullar är ju helt fantastiskt det också! Rårörda lingon i en liten silverskål med potatismos i en lite större, vita linnedukar, vita linneservetter och vita ljus på borden. Vad festligt en middag måste ha varit förr, att gå på krogen och få ett skådespel av stolta yrkesmän. Kolla bara in den härliga stramheten i serveringspersonal i serien "Vårtid är nu", den ger en bild av hur hårt det var på restaurang förr men också hur stolta de var trots allt.
En annan sak som slår mig nu är hur sällan eller aldrig man möts av ett mindre smörgåsbord till förrätt. Jag minns när man fick plocka bland sill, ägg, janson och en massa innan varmrätten kom till bordet. Jag saknar verkligen dessa trevliga svenska smörgåsbord man kunde mötas av förr!
Dags att ta tillbaka lite nostalgi känner jag, smörgåsbord och långkok måste numera finnas på varje anständigt stadshotell i vårt avlånga land! Men innan det ska åtminstone jag koka pepparrotskött! Ha det bra så hörs vi snart igen!