Morsdag firas denna söndag i år den 28 maj, jag gratulerar alla fantastiska mödrar som finns i vårt avlånga land men vi firar lite andra saker också i dag!
28 maj 2016
Den lördagen för sju årsedan öppnades den första flaskan av Baltzars kanalöl! 250 år efter Baltzar von Platen föddes firades det med pompa och ståt! Baltzar själv var uppstånden i form av Claes-Göran Österlund som på sedvanligt vis bjöd på sig själv. Hans kanon var med och det sköts salut, till sin hjälp kom en släkting till Baltzar von Platen och dessa båda herrar öppnade de absolut första flaskorna av den numera så berömda öl.
Klockan 15.00 fick den börja säljas på de 5 krogarna i hamnen efter att magnumbuteljer öppnats, bryggare Fors hade tagit fram några specialare till detta event, tidningar skrev om denna öl och de sålde bra redan första eftermiddagen. Men det finns en story bakom som jag tänkte återge här.
Kreativt tänkande
I mina tafatta försök att vara kreativ så hade jag bett bryggaren Patrik Fors att ta fram en pilsner till Restaurang Nostalgi 2015. Nostalgi, smaka på det ordet, det smakar minnen, såna minnen som är långt bak i tiden. Så jag ville ha en pilsner som den kan ha smakat när filmen var svartvit, sån där pilsner som pilsnergubbar älskade. En pilsner som smakade Nostalgi. Bryggare Fors hittade fram till det jag önskade och blev kallad för "CONNYS PRIMA PILSNER" den fick bara säljas under den tiden jag arbetade på Nostalgi var mitt krav. Lite eget måste jag ju få ha. Den pilsnern blev succé så när det började planeras inför att Baltzars födelsedag skulle firas vilket för övrigt är den 29 maj så kom jag på att vi gör en ny öl. En öl som bara finns i hamnen och säljs den 28 maj på jubileumet, vad ska man då göra när den ultimata pilsnern redan var gjord.
Det går inte att göra!
De orden sa Patrik till mig när jag beskrev smaken. Mina tankar kring den nya ölen for genom skallen, hur skulle en dryck smaka som inte blev lika som den "prima pilsnern", den förra var ljus i färgen och mörk i smak.
Hur känner man sig efter att ha grävt en kanal en hel dag, hur kunde den ryska krigsfångar velat släcka sin törst efter att skyflat jord i 12-15 timmar. Hur känner jag mig då, ja inte längtar jag efter en mörk Guinness i varje fall. Jag vill ha en kall, ljus öl som glider ner i strupen med små kvillidrupper och saltomotarer och släcker törsten. Men hur kul hade det varit att göra en som liknar HOF eller SOL, nä du, något mer måste det vara. Något som sticker ut från mängden. Likt den tecknade professor Baltazar gick jag av och an tills det slog mig.
-MÖRK I FÄRGEN OCH LJUS I SMAKEN!
-Det går aldrig, sa bryggare Fors stramt.
Jag hade några år tidigare haft en VD på Ekoxen, upplärd av just Claes-Göran Österlund, Ann Björk, där fanns inget omöjligt inte. Där fick man två fingrar pekande mot sig med orden
-DET LÖSER DU!
Förmodligen gjorde jag det samma mot bryggare Fors, två fingrar pekandes mot honom, -Det löser du för det gjorde han. Dessutom med bravur!
Ölen var på gång nu var det att marknadsföra detta på någon månad. De kreativa tankarna drog fram. 1000 öl skulle göras, sen aldrig mer. En unik öl som bara de 5 aktörerna i hamnen skulle kunna ta del av. Efter att haft ett möte med de fyra andra var det endast en krögare som nappade på denna knasiga idé jag presenterade för dem. En som såg möjlighet att faktiskt stå för något eget, ett litet avtryck. Kanske ska säga att denna man, Pelle jobbat med reklam och marknadsföring hela sitt liv så det var inte så konstigt att han hoppade på.
Härligt 1000 öl skulle snart komma, en del på 200 tog Pelle, 800 stycken till Nostalgi. Vad skulle Bertil, ekonomichefen säga nu. 800 och kanske väldigt svårsålda öl dessutom, lite panik i min kreativitet trots allt. Gick någon vecka så kom nästa krögare, Öje och sa sig vilja ha en del, 200 stycken till som försvann från mitt mentala lager. Sen efter några dagar kom fjärde krögaren, John och motvilligt bokade upp på en part av de 1000 ölen. Nu hade vi bara 400 visuella öl kvar. Nu kunde jag andas ut. Nu kändes det lätt och Bertil, ekonomichefen skulle inte kunna kölhala mig för detta.
Så av en slump så mötte jag den sista krögaren, Ola, sjökapten på Kung Sverker som ligger i Motala hamn. Frågade en sista gång, la en bra pitch och så tog han sista femtedel med orden,
-jaha, nu förstår jag tanken! 1000 öl skulle nu levereras till oss krögare dagen innan jubileum.
Men jag var inte nöjd så jag gick hårt på sociala medier med den kommande lanseringen kring Baltzars kanalöl. Målade upp en bild om hur god den var, hur unik den var. Jag lurades lite dessutom om att den likt LINJEAKVAVIT måste ha åkt båt för att få säljas. Så den vita lögnen var att vi baxade på 1000 öl ombord på Kung Sverker och skeppades nedför kanalen till Boren och tillbaka för att få säljas som kanalöl. Då först blev den BALTZARS KANALÖL, det kanske inte var helt sant men jag gillade storyn.
Dagen kom, den 28 maj, kanon sköt salut, 2 flaskor öppnades av "Baltzar" och Bogislav von Platen och därefter fick vi börja sälja ölen på respektive krog.
Jag själv skulle iväg med ett gäng ur personalen på en femrätters bröllopsmiddag den eftermiddagen. Allt var klart, fixat och redo att köras iväg från Nostalgi. Skåpbilar hade jag backat upp mot varuintag. Jag hade nämligen tänkt till, det borde komma ett par tusen till detta evenemang i hamnen så det skulle bli svårt att komma in och ut. Så jag körde in bil tidigare och kunde då försiktigt ta mig ut ur folkhopen, hade jag tänkt!
Nej, så faan heller, någon kär medarbetare (läs motarbetare) hade tänkt tvärtemot, bättre att bilen står ute på gatan för den blir bara ivägen.
80 gäster på andra sidan stan som väntar på sin meny bestående av en jädra massa moment, uträknat in i minsta detalj sket sig direkt kan man säga. Paniken började sprida sig rätt kraftigt i kropp och själ.
Nu fick jag ju varje fall se när de öppnade de första pavorna av ölen vilket inte var med i tidsschemat. Efter mycket om och men så kom vi iväg, cirka en och en halvtimme sent till bröllopet. Jag vill inte säga att vi gjorde succé men inte heller att vi gjorde katastrof. De var nöjda och svarade upp mot deras förväntningar men det är inte jag nöjd med. Det gick väldigt bra men jag har svårt att vara nöjd. Det blev en av mina mörkaste dagar i mitt liv efter den incidenten med skåpbilar, det mörkret tänker jag återkomma till en dag när jag känner mig redo.
Nå väl, tillbaka till hamnen så springer jag in och kollar hur försäljningen varit på ölen. Tror vi hade 30-40 stycken kvar av 200 efter första dagen. Det var succé direkt. Något bra gjorde jag i min kreativitet tyckte jag.
Hur de andra sålde är en annan historia men jag drack den sista av Kung Sverkers kanalöl i augusti det året vid en resa.
Trots att ölen skulle vara unik så valde jag att göra flera omgångar av den samtidigt som bryggare Fors var så nöjd då han tog in den på systembolaget med löfte om att mitt eminenta namn får finnas på etiketten. Vilket gör mig väldigt, väldigt stolt.
Bertil, ekonomichefen tyckte jag var en idiot som inte begärde royalties på ölen, vilket fall så var inte Bertil arg över dålig försäljning utan var nöjd att den sålde bra på Nostalgi. På bolaget bytte den namn till Baltzars irish ale, och fått väldigt bra kritik. Det var någon ölnörd på Youtube som gav den 4,5 av 5 så den är väldigt bra.
Så idag firar jag, pingst, morsdag och att det är 7 år sedan denna ale öppnades första gången!
Så lite matjessill, långlagrad ost, färskpotatis och en Baltzars till det så tackar jag Ann Björk för att hennes två fingrar gjorde detta möjligt. Hon sa alltid att allt hände för att det hade en mening, meningen var en gudomligt god öl!