Abstinens, så här dagen efter!
Knappt har jag släckt i köket, gått den långa grusgången där grötlunken gått varenda kväll under sommaren, kommit hem för att sova bort mitt liv i 20 minuter framför tvn efter att bara fått tre timmars sömn i natt efter sista bröllopet, upp för brunch till gäster, så sitter jag nu ute i lätt vind ute i trädgården, och njuter av en kall öl och känner saknaden av köket. Trött i varenda del av kroppen för att inte nämna den tidigare så utbrända knoppen så längtar jag till köket där hjärtat finns. Likt en knarkare gissar jag som tänder av så finns lusten där till mer. Tänk om jag kunde få "skjuta in" lite av den adrenalinkänslan vid service i köket. Bara lite, lite grann just nu. Jag klarar detta, jag har kontroll, jag kan sluta med mitt "knark" när jag vill men lite till nu. Var finns min langare på den euforiska känslan av att jobba i köket just nu? 
 
Behovet nu är vila, den behövs, återhämtning är viktigt vet jag men ändå så vill jag in i köket, ta på den vita rocken, förklädet som knyts och slängen vid midjan som med åren som kock mer liknar en tunna än det som borde kallas midja. En kaffe och läsa genom mice-listan innan resten av köksbrigaden kommer. Älskar att vara först in i köket och höra tystnaden innan det drar igång. Rent, fräscht och lite som nytt varje dag. Ett lätt vemod drar in över mig när tankarna far. I morgon då? En vecka ledigt utan matlagning, orkar jag med det? Genast kommer jag på att dra, fly, åka iväg och äta, gå på restaurang och beställa in sill, smörrebröd, skaldjur, råbiff, torsk i rikligt med smör. En kall pilsner och en byxljummen rackabajsare till det, bli uppassad och få känna njutning. Behovet är stort nu att få vara i en restaurangmiljö, abstinens är jobbigt det är jag nu medveten om efter 31 år i restaurangbranschen. Men än är det några veckor kvar innan ledigheten är ett faktum.