Detta skrev jag den 25 februari 2020, en otroligt lärorik dag då I början av pandemin! Då visste ingen av oss hur konstigt historien skulle skrivas! Men nu är semmeldagen här åter igen trots allt!
Semmeldagen är här!
3,30!
Så dags ringde klockan i morse. Med ett glatt humör och snabba steg for jag ut i köket för att fixa kaffe. Det är tidigt men glädjen att få åka in till Linköping och vara med i ett bageri denna morgon gjorde att jag inte kände någon större trötthet. Jag skulle få vara med och tillverka semlor. Denna speciella högtidsdag är något alldeles extra i svensk kultur. Säg den som inte pratar om semlor idag. Det kommer ätas ca 6 miljoner semlor i dag!
5,30!
Ombytt och klar så möts jag av Kalle, Petra och Tommy i Ronaldos bageri, de ser pigga och fräscha ut trots att de hållt på hela natten med dessa surdegssemlor. Jag bjuds kvickt på nybryggt kaffe och blir visad till platsen där jag sedan ska bli stående några timmar framåt. Vagn efter vagn rullas fram för att fyllas med mandelmassa och vispad grädde. Lite styvt 2000 ska fyllas just i detta bageri. Vi börjar fylla och spritsa grädde, locken på och florsocker över, så är plåt efter plåt klar. Nya vagnar kommer ut ur ugnen hela tiden. Många vagnar blir det!
6,40!
Dags för lite mer kaffe och ett varuprov på surdegsemla. Jag har aldrig tidigare smakat en semla gjord på surdeg men helt fantastiskt saftig och en smak som är himmelsk, mandelmassa med kardemumma och så toppad med grädde behövs ingen annan frukost än så. Detta är verkligen kärlek tycker jag, att få vara i ett bageri är så roligt. Fler semlor ska fyllas med mandelmassa, grädde som ska spritsas, lock som läggs och över det ett moln av florsocker. Det är ännu några timmar kvar innan jag får lämna bageriet.
Jag som normalt i ett kök är i det närmaste pedantisk med detaljer är nu novis och ovan med allt. Spritspåsar blir kladdiga, bordet blir kladdigt och Kalles spritsade grädde blir mycket, mycket snyggare. Det är lätt störande kan jag känna. Något annat som börjar kännas är en viss trötthet i rygg efter att stått i en helt annan ställning än vad jag är van vid. Fingrar börjar kännas efter att ha tryckt ut mandelmassa med vänster hand. Att spritsa ingår i vanligt kockjobb då och då men nu står vi i timmar och klämmer. Lederna börjar säga ifrån. Trött, absolut, roligt, absolut, jag är ju i ett bageri.
Min medverkan börjar gå mot sitt slut och jag känner verkligen av tröttheten efter att ha gått upp så tidigt. Som kock går man ju och lägger sig när bagare går upp.
13,10!
Dags för mig att lämna bageriet! 2000 semlor har vi tillverkat nu sedan de började sitt skift. När jag går så fortsätter dessa semmelbagare med ytterligare några tusen. De har lite bättre ork än jag.
16,15!
Hemma nu efter en lång dag. Kokade en tomatsås med lite chili och lite pasta, rev rätt mycket parmesan över detta och känner glädjen över en dag på bageriet. Tänker på det gamla barnprogrammet, "Tårtan", - Du ska inte va lessen Frasse! Det har jag inte varit, förr tvärtom, tänk vad lite jobb kan gör någon glad, på en tisdag.
Ett tack till Tommy och Kalle på Ronaldos för att jag fick vara med er och lära mig mer om semlor. Till alla er 6 miljoner semmelätare i dag, tänk på hur dessa bagare har jobbat hela natten för att kunna leverera dessa mästerverk. Till alla semmelbagare, ni är fantastiska!
Nu som en rookie bland semmelbagare så tänkte jag ta ett gubbvil och förmodligen drömma om semlor på ett positivt sätt!